Jag började som konstnärlig sökare inom andlighet, men i dag vet jag att svar på mina frågor finns inom mig själv

VIDARKLINIKEN

I debatten kring Vidarkliniken och dess mediciners existensberättigande, bör man förstå att pengarna måste komma någonstans ifrån. Nu har beslutsfattarna i den senast valda regeringen prioriterat andra uppdrag istället. De hänvisar till att det är för patientens säkerhet som man tagit detta ställningstagande. I mina ögon sett är det lite skenhederliga metoder att inte säga som det är och förklara att det kostar skattebetalarna multum att per remiss sända en patient till Antroposofernas Vidarklinik i Järna.

Själv har jag aningen delade meningar kring kliniken ifråga. I slutet av år 2013 fick jag – efter egen begäran från husläkare – en remiss och vistelsen kom att vara under tre veckors tid. Nu ska jag berätta lite kring mina egna upplevelser därifrån.

Först som sist måste jag med eftertryck bekräfta att det var en fin vistelse där, dock måste jag sanningsenligt berätta att det sannerligen inte var en lätt match att få det ”kastat rätt i ansiktet” på sig att – ”Det är din syster som har gjort det med dina ögon.” Ja, för jag har problem med mina ögon. Det som också kom att hända mig senare, efter hemkomst från Vidarkliniken fick mig att helt tappa tro, hopp och tillit inför hela sjukvårdssystemet. Inklusive Vidarkliniken. Med en titt så här i backspegeln var det inte konstigt alls att jag ’flippade ur’ och fick mardrömmar. Det jag först kände att jag fått med mig från Vidarkliniken var lite av ’hospitalisering’ och magont. Jag fick så ont i magen att jag fick åka akut till sjukhuset där jag fick ett dropp för natriumbrist. Inte underligt förstås med tanke på alla de oerhört starka mardrömmar som plötsligt triggats igång, att enorma mängder svettningar genererade natriumbrist.

Nu har det gått ett tag och med förnyad kraft förstår jag att jag även fick med mig fördjupade insikter om viktiga saker i just mitt liv. Familjerelationer är inte det lättaste att förstå på egen hand och sedan, inte att förglömma, bostadsfrågan. Om det inte vore för Vidarkliniken hade jag med största sannolikhet aldrig flyttat ut till det underbara Landfjärden. Även denna insikt om att jag faktiskt behövde flytta ifrån den bullriga staden och ut till landet har jag Vidarkliniken att tacka för.

Det behövs alternativ eller komplement till vårt ordinarie hälso- och sjukvårdssystem och framför allt behövs mer fördjupade kunskaper om att människan själv äger sin egen inneboende och medfödda kraft för självläkning. Det kan såklart vara lättare sagt än gjort. När man befinner sig i en utsatt position kommer hjälplösheten tätt inpå och man överlämnar sig helt i andras händer utan att tänka efter en sekund. Självklart blir det en chockartad upplevelse att komma till det vanliga landstingsägda sjukhuset efter en vistelse på Vidarkliniken. Jag förstår de människor som åter och åter kommit tillbaka för rekreation på Vidarkliniken. Minns en kvinna som var där för femtonde gången. Hon hade haft cancer men var nu fri från den. Hon kom väl åter för det var så skönt att vara där och få ekologisk mat, massage, konstterapier, stödsamtal och annat. Miljön om inte annat är fantastisk, med naturskön omgivning och sedan har vi själva byggnaden som utgör själva kliniken vilken är specialbyggd för att främja människors hälsa med färger och formationer. Ibland kan det även vara nyttigt att få sig en rejäl omruskning inombords.

Igår kom så domen från regeringen att de medicinska preparaten som förskrivs via Vidarkliniken inte längre får dispens. De naturliga preparaten anses inte vara fullgod medicin. Själv upplevde jag en otrolig förbättring av de mediciner som injicerades mot mina skador som jag ådrog mig vid en trafikolycka. Man kan kalla det för placebo eller vad man vill men fungerade gjorde de. Nu går det inte att få tag i längre. Det är sorgligt tycker jag. Men medicinerna är den ena biten och den andra är själva vistelsen där på Vidarkliniken och det kostar massor av pengar. Det är ju lite som ett hälsohem som bekostas via alla skattebetalares pengar. Eller var, för nu ska det tydligen inte längre vara så enkelt som att gå till sin husläkare och be om en remiss. Förstås var det långt ifrån alla husläkare som kände till Antroposofernas läkekonst men den påläste patienten kunde själv be sin husläkare att skriva en. Det gjorde jag! Och det blev en ögonöppnare på många olika plan. Dock eftersom jag är medial, känslig och förnimbar av mig så blev det en lätt övervikt för vad jag vid den aktuella tidpunkten kom att klara av. Jag kände helt enkelt av andra patienters känslor, tankar och smärtor och där blev jag mer sårbar än annars. Jag var helt enkelt för öppen för mitt eget bästa och påverkades av andras influenser på ett negativt sätt. Men inget svårt som inte har något lätt och positivt med sig! Nu är jag åter på min egen våglängd igen och är tacksam över det svåra jag gått igenom.

Det behövs alternativ och komplement av många olika slag som bör ingå i vårt ordinarie hälsovårdssystem och jag menar att inte bara skolmedicinen, utan även andra discipliner som den Antroposofiska måste vara mer lyhörda för sådant som ligger utanför ens ”eget” område. Det gäller även VoF – Vetenskap och Folkildning – där jag har förstått att många är emot Vidakliniken och den Atroposofiska läkekonsten över huvud taget. Fast å andra sidan får man förstå dessa personer också, för många är högutbildade med höga löner och höga skatter på det. Det gäller förstås även läkare som är motståndare till Vidarklinikens fortlevnad. Sverige är landet med den högsta skatten i världen och då kanske man får prioritera på sådant som faktiskt ger något tillbaka till oss alla. Den antroposofiska medicinen och den så kallade skolmedicinen borde slå sina påsar ihop och samarbeta fullt ut. Samarbete är sådant som brukar löna sig i längden och på det stora hela, men uteslutande av ytterligare alternativa läkemetoder är ingen vinnande ekvation. Allt som är till gagn för människan och som människan tror på är av godo.

Ja det finns mycket som kan förändras till det bättre, men nu lämnar jag detta bakom. Sanningen brukar alltid segra. Den regering vi nu har som fattar de mest underliga av beslut putsar enbart på sin egen gloria och framställer sig som någon slags barmhärtig samarit men är i själva verket bara aktiva med att putsa sin image. Låt oss dock hoppas på att sanningen vinner.Landfjärden2016 (2)

Bild: Landfjärden

”Dårar och älskande har heta hjärnor och deras inbillning kan hitta på mer än vi nånsin fattar med förnuftet. Poeten, galningen och älskaren verkar bestå av idel fantasier. Dåren ser flera dj…

Källa: Fantasin

”Dårar och älskande har heta hjärnor och deras inbillning kan hitta på mer än vi nånsin fattar med förnuftet. Poeten, galningen och älskaren verkar bestå av idel fantasier. Dåren ser flera djävlar på sin väg än helvetet kan rymma. Älskaren ser skönhet i ett tovigt ögonbryn. Poeten har sitt öga överallt, han låter blicken svepa jord och himmel, och saker som hans fantasi har format men ingen sett, förvandlar han med pennan till verklighet, så att luftigt intet får namn och hemvist. Sån är fantasin.”

Shakespeare om kärleken i femte aktens första scen i En midsommarnattsdröm

LightMe i flera (2)

Bild: ‘Light Me’ ~ 30×30 cm, EncausticArt / bivaxmåleri på mdf-skiva  (bild modifierad i Instagram)

 

Alla vi människor har fel och brister. Ingen av oss är felfri. Alla, varendaste en av oss gör misstag, både fattig som rik och gammal som ung. Till och med den till synes mest väna person på denna …

Källa: Döm ej ~ må rättvisan vinna

Alla vi människor har fel och brister. Ingen av oss är felfri. Alla, varendaste en av oss gör misstag, både fattig som rik och gammal som ung. Till och med den till synes mest väna person på denna jord har sina svårigheter och hinder att tampas med. Min uppfattning är att så ska det nog vara, för om vi inte hade den minsta lilla brist så vore det nog ingen idé för oss att vara här i detta jordeliv. Med största sannolikhet är vi här för att utvecklas och många av oss gör det genom att lära av diverse motgångar vi möter. Eller av misstag som vi gör.

Fastän att vi alla är lika och förbundna med varandra så är vi samtidigt så olika. Olika i det avseendet att vi har olika fallenhet för olika saker. Det vi alla delar gemensamt är att få våra primära behov tillgodosedda, såsom födoämnesintag, sömn, tömma urin och avföring etc. och så långt är väl allt i sin ordning. Åtminstone och oftast när det gäller oss här i västvärlden.

Men sedan när vi kommer till de där andra behoven kommer olikheterna oss emellan att dyka upp, vilket kan orsaka problem eftersom vi är olika begåvade inom olika områden. Till exempel kan en enkel hemmafru – om det finns några sådana kvar – se på en sak på ett helt annorlunda sätt än hur hennes professor till man ser på saken. Och går vi ännu längre kan skiljelinjerna mellan olika parter åsamka så fruktansvärda saker som krig. Det är det som pågår just nu i vår omvärld.

I det stora hela är det endast under en kort period som vi har möjligheten att leva våra liv här på denna planet och vad gör vi med dessa våra så högt skattade och dyrbara liv? Vi ‘fajtas’ och tampas på våra jobb och vi ‘fajtas’ och tampas inom familjer, likväl som kanske bland vänner och bekanta på puben, eller var det nu månde vara. Det är syskonskaror som tävlar om föräldrars gunst och till sist blir det kanske kiv och bråk om arv. Storebror vill framstå som bättre och duktigare än lillebror och storasyster är precis likadan. Dessa tvister pågick redan under antiken och fastän att alla driftiga och oftast framgångsrika personer kan synas vara väldigt lyckligt lottade så är det många gånger endast en chimär. Inte helt sällan är dessa ”lyckligt lottade” – inte bara ett stort dömande släkte – utan också många gånger rent utav olyckliga.

Man dömer till höger och vänster, det är ett evinnerligt dömande av andra människor och ingenting tycks falla dem i smaken. Oavsett vad man gör för att tillfredsställa deras önskemål så uteblir uppskattning. Ja, så är det med många av oss i dagens Sverige och här skulle jag vilja lägga in en passus.

Gör vi fel är det inte vår sak att döma. Fel och brister har vi alla och vill vi lämna över en bättre värld till nästkommande generationer bör vi omgående se över dessa, våra mindre tilltalande egenskaper. Om du absolut måste ställa dig till doms över andra människor så gör det direkt till vederbörande istället för att gå bakom ryggen. Ingenting alls blir bättre av att vi dömer varandras fel och brister. Acceptera istället människor och ting som de är. Dömandet får vi lämna därhän och istället ha tilltro och hopp om att högre osynliga makter så småningom kommer att skipa rättvisa.

Det handlar förstås om inre konflikter hos det missnöjda folket vilket tyder på att det föreligger ett behov för mer balans och harmoni. Min övertygelse är att vi alla är i behov av mer balans och harmoni i såväl det yttre som det inre och vi bör tänka på att endast ta det som vi har förtjänat. Världen blir en bättre plats om vi är ärliga, omtänksamma och ansvarsfulla inför de val vi redan har gjort, likväl som för framtida val.

Rättvisa

Ha tro och tillit till att rättvisan segrar – för rättvisan och karma går hand i hand.

 

 

 

Medialiteten min

Numer är det ytterst sällan som jag lyssnar på radion. Senast det inträffade var tidigt, tidigt på morgonen när de fruktansvärda terroristdåden i Paris ägde rum. Dessförinnan hade radion helt och hållet fått förbli avstängd under flera månader. Paris dåden inträffade natten mellan 13:e och 14:e november 2015 och en hel värld förfasades över det brutala som skett med 130 döda och över 350 skadade.

Minns att jag sov dåligt den natten och knäppte på radion vid fyra snåret på morgonen. Jag lyssnade och lät mig dras med i sorgearbetet.

Sedan fick min radio åter hamna i skymundan och inte förrän idag(!) – 4 månader senare – var det dags igen. En inre impuls guidade mina steg bort mot dunklet i hörnet, dit där min dammiga radio blivit förpassad. och döm om min förvåning när samma slags nyhetsinformation åter igen strömmar från radions nyhetsredaktioner. Man berättar om nya terror attacker vid Bryssels stora flygplats där minst två explosioner har hörts med många döda och skadade offer som följd. Också på en central t-banestation har en explosion dödat minst 10 personer. Fortlöpande direktrapportering kommer nu att vara igång under dagen och kvällen. Precis som vid Paris dåden. Men att sitta och lyssna på dessa sensationella nyheter gör ingen människa gladare och därför avstår jag.

Tanken slår mig dock att, ännu en gång har något inom gjort mig varse om att något är i görningen, innan jag faktiskt riktigt vet. Jag vet men på ett undermedvetet plan så att säga. Det är inte bara två eller fem eller tio gånger som jag upplevt detta fenomen utan snarare allt som  oftast och varje dag.

Jag skriver inte detta för att tillfredsställa mitt ego genom bekräftelse från potentiella läsare. Läsekretsen av min blogg är därtill alltför ringa och utgör därmed inget hinder för ‘ego-triggning’. Snarare sätts det på pränt för att jag själv ska förlika mig med det faktum att denna, min medialitet, faktiskt är en del av mina tillgångar.

Att ha en kapacitet som mer handlar om intuition och medialitet, snarare än om slumpmässiga tillfälligheter är inte det lättaste i alla lägen. Vid oaktsamhet och bristande uppmärksamhet kan hjälpande och viktig information lätt gå förlorad. Om än det är en ovärderlig tillgång så kan min medialitet ibland kännas aningen betungande. Jag känner, ser och ‘vet’ saker innan många andra fått kännedom om den aktuella händelsen. Eftersom den allestädes fortlöpande informationen kommer till mig så frekvent kan det ibland vara bra, eller helt enkelt vara mer betryggande att bara ”stänga av”.

Även om mitt mediumskap ibland kan kännas som en uppgift med en del grumliga stråk så är det ändå ett roligt och ansvarsfyllt åtagande. Det är en tillgång att vara tacksam över och jag är glad varje gång som min intuitiva och mediala kapacitet kommer en medmänniska till gagn.

015

Låt dig inspireras av ögonblicket och fånga tillfället i flykten. Lev och agera i nuet. Min gåva till dig är att vara  spontan. Här gäller det för dig att våga vara spontan och omedelbar. – Carina Solöga

Min hemsida: www.carinaehlers.se

 

 

 

 

 

 

Andlig Union/Förening

Alla relationer är själsligt arbete. Det bör finnas ett ständigt utbyte av att ge och ta emot energi. Det bör vara en jämlik balans mellan givande och att få energi. Relationer reflekterar hur du känner och behandlar dig själv, samt hur du reagerar och får respons ur olika situationer och från individer omkring dig.AndligUnion

Det hela har med relationer och känslomässiga band att göra. Det behöver därför inte enbart röra sig om nyförälskade par utan även om själsfränder, familjemedlemmar, vänner, affärskollegor och till och med även om relationen till ett projekt.

Så inom begreppet Andlig Förening eller Andlig Union finns en djupare mening vars innebörd är att alla relationer faktiskt handlar om en själv. Notera därför när du påverkas av olika personer i ditt liv. Ställ dig frågan; Ger de dig energi, eller tas det ifrån dig?

‘Your greatness is not what you have, it´s what yuo give.’ – Unknown

Etikettmoln